När jag vaknar på måndag morgonen är jag nervös. Fruktansvärt nervös. Jag drar på mitt ett vitt linne och ljusa jeans med slitningar på knäna och sen borstar jag mitt långa svarta hår. Sen går jag ner för trappen och kommer ut i matsalen, som är enorm. Jag märker att jag är den enda som är vaken, så jag öppnar kylskåpet och tar ett glas mjölk och ett äpple.  Jag slänger i mig mjölken, sätter på mig mina orangea converse och en grå hoodie. Håret låter jag falla ner över min rygg. Precis när jag ska gå ut så kommer mamma ut från sitt rum.

- Men jösses Alex, det är 40 min kvar innan skolan börjar och den ligger bara fem minuter härifrån. Säger hon i ett nyvaket tonfall.

- Jag tänkte ut och gå en sväng, går direkt till skolan sen, lovar. Säger jag, öppnar dörren och går ut innan hon hinner protestera.

Himlen är klarblå och det är mitten på september. Det är ganska kallt, och jag är glad över att jag tog en skön tjocktröja istället för en skinnjacka, som inte värmer så bra. Jag drar tröjan tätare omkring mig och börjar gå på vägen. Dagen innan hade vi åkt runt i kvarteret så jag vet vart skolan låg och håller mig till huvudvägen som jag vet vart den går. Jag möter några personer. Vissa hejjar, andra ignorerar mig.

Det är tur att jag kan prata flytande svenska, engelska och franska. Det hade vart pinsammt om jag inte hade kunnat svenska.

Jag märker att klockan tickar iväg och vänder om mot skolan. Det är en ganska stor skola, lite större än den jag gick på i Canada.

Folk tittar på mig när jag går över skolgården och in genom huvudporten. Haha, vad annars hade jag väntat mig? Jag går mot rektorns rum och hon skiner upp i det bredaste men falskaste leende jag någonsin sett.

- Så du är Alex Linddahl? Frågar hon och jag nickar.

- Jag ska presentera dig för din klass!

"Åh nej, jag kommer få stå framför alla.." hinner jag tänka innan hon knuffat in mig i ett klassrum och jag står mellan två vuxna, rektorn och min lärare, inför ungefär 20 pers.

- Det här är Alex Linddahl, som ska börja här med oss. Vill du berätta om ig själv? Frågar läraren.

- Eh.. Nej.. Säger jag och känner hur jag rodnar. Rektorn går iväg och lämnar mig med läraren.

- Jahapp.. Men du kommer ifrån Canada, inte sant?

- Hm, jo det gör jag. Säger jag osäkert. Läraren pekar på en plats brevid en ljushårig tjej som ler vänligt mot mig. Jag sätter mig brevid henne och stirrar rakt fram.

- Eh.. Hej. Säger den ljushåriga tjejen. Jag heter Isa.. Fortsätter hon.

Jag vänder mig mot henne och hennes leende är äkta.

- Hej, Alex heter jag.. Säger jag tyst.

- Okej, nu kan vi börja jobba i matteboken! säger läraren och kommer fram till mig med en bok.

- Eh.. Jag hade den boken i Canada.. Säger jag. Flera ansikten vänds mot mig.

- Så bra då! Börjar läraren.

- Men jag har redan gjort ut den. Fortsätter jag. Läraren säger att han ska fixa en ny bok och lämnar klassrummet.

Genast börjar alla titta på mig och jag känner mig extremt obekväm.

- Men sluta stirra puckon! Säger Isa högt och man ser att allas reaktion är likadana. De vänder på huvudena och börjar jobba i matteboken. Tydligen är Isa den som bestämmer här. Jag kan inte bestämma mig för om det vore bra eller dåligt att bli kompis med henne. Men Isa verkar redan ha bestämmt den saken, för hon börjar pladdra på i mitt öra om allt och alla på skolan. Linnea, Samuel, Adam, Emilia, Hanna och massor av andra namn rabblar hon upp. När läraren kommer tillbaka med en annan bok tystnar hon och börjar jobba. Jag får en penna, sudd och ett rutat anteckningsblock. Jag börar jobba men känner mig iaktagen. Jag sneglar upp och möter 20 par ögon som sneglar på mig. Min blick fastnar på en person, som får mitt hjärta att stanna. Nej. Det kan bara inte vara han. Men det är det. Jag kan inte tänka. En av mina fyra största inspitaioner i livet, sitter här, mitt framför ögonen på mig. I samma klassrum som jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej! Jag har inte tid mer att skriva på en novellblogg. Så jag har gjort en instagram där jag uppdaterar om The Fooo och skriver en novell om Enestad. För att jag evetuellt ska börja skriva igen - kommentera det.   Min instagram är @officialfooof...

Hej! Förra kapitlet var sjukt kort och har igentligen inte tid att skriva dethär inlägget men gör det ändå.   Kommer i fortsättningen satsa på att skriva längre kapitel när jag har tid, till exempel på helgerna eller när jag har tid över. Har bör...

När jag stängt dörren bakom mig andas jag ut. Kyssen kändes.. Bra. Jag vet inte om jag gillar Felix mer än som en vän. Allt har lixom gått så fort. Jag hinner inte fundera mer innan mamma kommer ut i hallen. - Hej! Hade du det kulmed Felix? Frå...

Hej! Jo, som ni ser har bloggen bara stått och varit tråkigt. Men jag har sjukt mycket läxor, förberedelser till prov och annat att göra i livet helt enkelt. Så ni få läsare som creepar runt på bloggen ibland får acceptera det, ska vekligen försöka s...

Såg denna bild på en blogg, nån som hade sett min header och lagt till spontana tankar om killarna..     Skrattade såå mycket när jag läste texten som var till. Om att The Fooo är nån dålig wb Justin Bieber och One Direction. Nej?? Verkligen i...